Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur djur respektive musik kan användas som fysisk-, psykisk- och social stimulans i vården av äldre över 65 år. Litteratur har sökts i tre stora databaser och inkluderad litteratur har analyserats och kvalitetsbedömts. Djur och musik har visat sig ha positiva effekter för de äldre i ordinart boende eller på äldreboende. De positiva effekterna visade sig genom förbättring av depression, ensamhet, sömn, fysiska och kognitiva funktioner. Förbattringarna visade sig genom musikterapi eller djurterapi där människan kan interagera med djur.

Vi har gjort en mindre undersökning om hur barn blir stimulerade till att lära med hjälp av språkmaterialet. Undersökningen innefattade sex olika tester med vårt språkmaterial på 16 barn och en pedagog i en skola i Malmö. Resultatet visade att barnen fick nya kunskaper genom språkmaterialet och de hade samtidigt roligt. De lärde sig att arbeta tillsammans och att lyssna på varandra. Vi anser att dessa faktorer tillsammans pekar på en språklig stimulans.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut.Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång.

Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development?. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Sammanfattning Rapportens syfte är att inom ramen för UMAS målbild 2005 peka på faktorer som kan bidra till stimulans av organisationens intellektuella kapital..

Denna studie handlar om hur lärare ser på elever med särskild fallenhet för matematik. Får de den stimulans som de behöver för att fortsätta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från den undersökningen har byggts på och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklärare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen är sjuttiofem lärare från förskoleklass upp till årskurs nio.

Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) används vid träning i syfte att förbättra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering används NMES till att förbättra läkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jämfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en stimulering av de motoriska enheterna med långsamma muskelfibrer först. Därefter aktiveras snabba muskelfibrer.

Syfte:                     Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera samt tillhandahålla rekommendationer om huruvida stimulans av sinnena, leder till att kundernas beslutsfattande förändras genom taktil beröring. Vi vill med hjälp av en empirisk studie klargöra om kunder ändrar sitt känselbeteende efter att sinnet syn blivit påverkat. Metod:                   Uppsats är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring de experiment som utförts med tillhörande kundintervjuer på heminredningsavdelningen på Åhléns i Kalmar. Hypoteser har formats ur instuderad teori, som sedan har testats under experimenten på Åhléns. Slutsats:        Genom stimulans av sinnena syn och känsel, har författarna med hjälp av experiment kunnat registrera ett förändrat beteende gällande kunders beslutsfattande. Resultatet tyder på att företag kan använda sig av sinnesstimuli för att skapa kontakt med sina kunder.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

Syftet med studien var att studera skillnader mellan enhetschefers och övrig personals upplevelse av sin nuvarande arbetsmiljö inom äldrevården. Totalt 692 personer ingick i undersökningen. Upplevelsen mättes i 10 dimensioner och inom varje dimension räknades t-test. Det fanns signifikanta skillnader i dimensionerna Stimulans, Tankearbete, och Praktiskt arbete (p=0,000). Tankearbete och Stimulans värderades högre av enhetschefer i motsats till övrig personal vilken värderade Praktiskt arbete högre.Behovet av vårdpersonal inom äldreomsorgen ökar, dels på grund av befolkningens ökande livslängd och dels på grund av att yngre personer inte är intresserade av att stanna inom äldrevården.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

I tidigare forskning finns inte någon allmän definition på begreppet begåvning, eller vilka som betraktas som begåvade barn. Lärarnas förhållningssätt har stor betydelse i mötet med de begåvade barnen, och för att de skall utvecklas är det viktigt att de får rätt stimulans. Specialpedagogiken idag vänder sig i första hand till barn i svårigheter och inte till begåvade barn.Vårt syfte med den här undersökningen är att utifrån lärares erfarenhet undersöka hur de definierar begreppet begåvning. Vidare har vi för avsikt att undersöka vilka uppfattningar som råder kring förhållningssätt, stimulans och specialpedagogik gentemot begåvade barn i skolan. Med lärare menar vi här pedagoger som är verksamma i förskoleklass- årskurs 3.

Stimulans av barns språkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children?s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lärande sker i förskolan.

Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för vilka förutsättningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill också få insikt i hur pedagoger förstår möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vårt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, då sampelet mellan pedagogernas förhållningssätt och den fysiska miljön är det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen använde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor, när vi intervjuade fyra pedagoger på en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas.